Biodiesel är ogiftigt och framkallar inte lungcancer, inte heller är det brandfarligt och omfattas inte av förordningen om lagring av eldningsolja eller petroleum diesel och spillolja.
Lite om lagstiftning och bestämmelser…
Miljöbalken:
Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och
Energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning.”
”Den som innehar avfall skall se till att avfallet hanteras på ett hälso och miljömässigt godtagbart sätt.”
Avfallshierarkin:
• förhindra att avfall uppkommer
• återanvänd
• återvinn
• förbränn med energiutnyttjande
• deponera
Förordning (2001:512) om deponering av avfall : ” 10 § Organiskt avfall får inte deponeras.”
ABVA (Allmänna bestämmelser för brukande av kommunernas allmänna vatten och avloppsanläggning):
”Fastighetsägare får inte tillföra den allmänna avloppsanläggningen vätskor, ämnen
eller föremål som kan skada ledningsnätet, inverka skadligt på lednings nätets funktion…eller på annat sätt medföra skada eller olägenhet.”
Bestämmelser för fettavskiljare”
Det är inte tillåtet att tömma frityrolja eller liknande direkt i avskiljaren.
Sammanfattning av nationell politik för energi från förnybara energikällor
Den svenska energipolitiken bygger på samma grundpelare som energisamarbetet i EU och
syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Visionen
är att Sverige år 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv
och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg
negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt
uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige.
Energipolitiken ska bidra till ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i
Östersjöregionen.
Sverige har länge haft en politik för främjande av förnybar energi som en del i en
övergripande politik för hållbar utveckling och effektiv resursanvändning. Syftet har varit att
minska oljeberoendet och stärka självförsörjningsgraden, minska klimatpåverkan från
energisektorn, stärka konkurrenskraften och utveckla teknik och näringsliv. Även om politik
för främjande av förnybar energi i sig inte är en nyhet, så finns det nya komponenter med
bindande europeiska mål. Svenska mål finns och har funnits. Dessa skärps nu genom
regeringens propositioner 2008/09:162 och 2008/09:163 om en sammanhållen klimat- och
energipolitik.
Mål
Riksdagen har på förslag från regeringen beslutat att andelen förnybar energi år 2020 ska vara
minst 50 procent av den totala energianvändningen. Andelen förnybar energi i
transportsektorn ska samtidigt vara minst 10 procent. Målet till år 2020 ska också ses i ljuset
av regeringens långsiktiga ambition att Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är
oberoende av fossila bränslen och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Riksdagen
beslutade även att ett mål om 20 procent effektivare energianvändning sätts upp till år 2020.
Målet uttrycks som ett sektorsövergripande mål om minskad energiintensitet om 20 procent
mellan åren 2008–2020.
För att nå målet om minst 50 procent förnybar energi till år 2020 har regeringen bland annat
föreslagit att elcertifikatsystemet för förnybar elproduktion vidareutvecklas. Det tidigare
målet på ny förnybar el (dvs. att åstadkomma en ökning med 17 TWh mellan åren 2002–
2016) har reviderats och ett nytt mål om en ökning med 25 TWh till år 2020 har beslutats av
riksdagen.
Riksdagen har på förslag från regeringen beslutat om propositionen Genomförande av direktiv
om förnybar energi (prop. 2009/10:128) samt propositionen Hållbarhetskriterier för
biodrivmedel och flyttande biobränslen (prop. 2009/10:164). I båda propositioner finns
åtgärder för att genomföra direktivet om främjande av förnybar energi (2009/28/EG).
Propositionen Genomförande av direktiv om förnybar energi innehåller lagförslag som syftar
till att genomföra direktivets bestämmelser om ursprungsgarantier och om åtkomst till och
drift av el- och gasnäten. Propositionen Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flyttande
4
biobränslen (prop. 2009/10:164) innehåller lagförslag för att genomföra direktivets
bestämmelser om hållbarhetskriterier.
Riksdagen har på förslag av regeringen beslutat om en nationell planeringsram för vindkraft
som motsvarar 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Ett flertal
förenklingar har genomförts i prövningsprocessen för vindkraft.
Regeringens vision är att Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila
bränslen. Regeringens bedömning i propositionen Genomförande av direktivet om förnybar
energi (2009/10:128) är att det bör konkretiseras vad en fossiloberoende fordonsflotta
innebär. Vidare bör kopplingen mellan det nationella målet om minst 10 procent andel
förnybar energianvändning i transportsektorn till 2020 och visionen till 2030 analyseras. Med
utgångspunkt i denna analys bör det övervägas hur arbetet med att uppfylla dessa
målsättningar kan koordineras på bästa sätt. Regeringens handlingsplan omfattar såväl
skatteförslag som riktade insatser. Regeringen anser att en förutsättning för att öka
användningen av biodrivmedel snabbt och till lägre kostnader är att möjligheterna att blanda
in biodrivmedel i bensin och diesel ökar. Regeringen är angelägen om att genomföra EU:s
nya bränslekvalitetsdirektivet som ger möjlighet att blanda in upp till 10 procent etanol i
bensin respektive sju procent FAME i dieselolja.
Generella styrmedel
Grundläggande för den långsiktiga energipolitiken är generella ekonomiska styrmedel, som
koldioxidskatt, internationell utsläppshandel och certifikat för förnybar el. De ekonomiska
styrmedlen bör stegvis utvecklas och undantag imöjligaste mån begränsas, med beaktande av
risken för koldioxidläckage och svenskt näringslivs konkurrenskraft. Styrmedlen måste
kompletteras dels med insatser för teknikutveckling, dels med information och insatser för att
bryta institutionella hinder mot förnyelse.
Regeringen verkar internationellt för en ökad användning av ekonomiska styrmedel, i form av
utvidgad utsläppshandel eller koldioxidskatt, för att minska utsläppen av växthusgaser.
Den totala omsättningen för elcertifikat på marknaden bedöms uppgå till i storleksordningen
4,5 miljarder kronor per år.
Forskning
Från och med år 2009 disponerar Energimyndigheten drygt en miljard kronor per år för
energiforskning. På energiområdet ökas dessutom de årliga anslagen till universitet och
högskolor med 50 miljoner kronor år 2010, med ytterligare 50 miljoner kronor år 2011 och
med ytterligare 60 miljoner kronor år 2012. Finansieringens inriktning är mot följande
områden: Storskalig förnybar elproduktion och dess integration i elnätet, elektriska
drivsystem och hybridfordon, energikombinat, biodrivmedel och förnybara material samt
grundläggande energiforskning inom bland annat området ny kärnteknik och
koldioxidavskiljning och -lagring.
Utöver den satsning på energiforskning som gjordes i forsknings- och
innovationspropositionen innebär riksdagens beslut en ökning, jämfört med 2008 års nivå, av
anslaget Energiforskning med ytterligare 145 miljoner kronor år 2009, 380 miljoner kronor år
2010 och 350 miljoner kronor år 2011. Detta för att underlätta demonstration och
kommersialisering av ny teknik för förnybar energi.
5
Satsningen avser i första hand andra generationens biodrivmedel och i andra hand
demonstration och kommersialisering av annan energiteknik av stor nationell betydelse och
med omfattande exportpotential.
Riktade insatser
I budgetpropositionen för år 2009 avsattes sammantaget 389 miljoner kronor per år för
satsningar på solceller och biogas för perioden 2009–2011. Ett nytt statligt stöd för solceller
infördes den 1 juli 2009 och den 1 november 2009 infördes ett nytt statligt stöd till åtgärder
för produktion, distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser, i syfte att
stödja ännu ej kommersiellt gångbar teknik. Riksdagen har godkänt att 122 miljoner kronor
anvisas under år 2010. För år 2011 beräknas anslaget till 117 miljoner kronor. Ytterligare 50
miljoner kronor tillfördes under 2009 för det statliga stödet för att installera solceller.
I beslut om budgetpropositionen för 2010 avsattes även 70 miljoner kronor till
marknadsintroduktion för vindkraft för åren 2010–2012, samt ytterligare förstärkningar för
nätverket för vindbruk och stöd för planeringsinsatser för vindkraft.
Energimyndigheten ansvarar för genomförandet av statligt stöd till åtgärder för produktion,
distribution och användning av biogas och andra förnybara gaser, för stöd till solceller samt
för marknadsintroduktion för vindkraft. Energimyndigheten har fått förstärkta anslag med 89
miljoner kronor per år för att kunna utföra sin uppgift.
Inom ramen för Landbygdsprogrammet ingår ett stöd för gårdsbaserad biogasproduktion.
Under perioden 2009–2013 har 200 miljoner kronor avsatts till investeringar kopplade till den
typen av biogasproduktion.
Stöd för konvertering från direktverkande elvärme i småhus, flerbostadshus och
bostadsanknutna lokaler ges med 280 miljoner kronor för år 2010. Stöd för installation av
solvärme lämnas med 24 miljoner kronor för år 2010.
Delegationen för hållbara städer har att besluta om bidrag uppgående till 340 miljoner kronor
för hållbar stadsutveckling, inklusive stöd till förnybar energi, för åren 2009-2010. Beslut för
2009 om 140 miljoner kronor meddelades i december 2009.
Det förekommer även satsningar på förnybara drivmedel och utveckling av alternativa
tekniker. För att främja bilar med låg miljöbelastning föreslås bland annat att nya miljöbilar
som tas i bruk från och med den 1 juli 2009 undantas från fordonsskatt under fem år.
Miljöbilsdefinitionen kommer successivt att skärpas. Ett flertal ändringar i
fordonsbeskattningen har införts, något som syftar till att förbättra incitament för bilar och
lastbilar med lägre koldioxidutsläpp.